Det finns i många fall en stor nytta med att mäta sitt hållbarhetsarbete, även om det kan upplevas krångligt, säger Felix Ljungberg, Hållbarhetsansvarig på Sparbanken Sjuhärad, och utvecklar:

– I de fall man vill kommunicera att verksamheten har en positiv påverkan på ekologi och/eller samhälle är det viktigt att kunna belägga de påståendena. Väljer du att inte mäta ditt hållbarhetsarbete kan du få svårt att försvara dina påståenden, om du blir granskad och utmanad. Det kan i sin tur påverka förtroendet för organisationen negativt och man riskerar att anklagas för greenwashing.

Att mäta sitt hållbarhetsarbete är också att öka förståelsen för verksamhetens koppling till olika hållbarhetsfaktorer och vilken effekt olika aktiviteter får, menar Felix.

Flera olika mätmetoder

Vad man mäter och vilken metod man använder beror till stor del på vilken aspekt av hållbarhet man vill förstå och kommunicera, men också vilken bransch är verksam.

Utifrån frågan: ”Hur kan vi säkerställa att vi faktiskt skapar den positiva påverkan vi vill åstadkomma?”, bör tre huvudsakliga delar ingå i mätningen:

• Definition och kvantifiering av hållbarhetsaspekten – kan exempelvis vara hur mycket avfall som genereras, klimatpåverkan eller energiåtgång.
• Säkra dataåtkomst och kvalitet – här är det också bra att få en förståelse för vilka externa faktorer som påverkar utfallet
• Mät och kommunicera – få ut resultat i organisationen för gemensamt lärande, informera kunder och andra intressenter om ert arbete.

– Ofta finnas externa faktorer som kan påverka, negativt eller positivt, det problem som ni vill lösa. Det är därför viktigt att säkerställa orsak- och verkan-samband, samt att samverka med leverantörer, kunder och andra parter, säger han och tillägger:

– Hållbarhetsutmaningar är sällan något man löser isolerat inom en organisation, samverkan kring gemensamma mål är ofta nycken till framgång.

Hitta er största "impact" och sätt mål

För att förstå vad som är relevant att mäta är det bra att börja med en väsentlighetsanalys. Därigenom skapas en bild av organisationens mest väsentliga positiva och negativa påverkan, impact, på olika hållbarhetsaspekter.

– Verksamheter som har en stor påverkan kopplat till klimatfrågan kan vända sig till GHG-protokollet (Greenhouse Gas Protocol (ghgprotocol.org)) som är den mest etablerade standarden för att beräkna utsläpp av växthusgaser, berättar Felix. Är ni riktigt ambitiösa i ert klimatarbete kan ni åta er att sätta ett ”Science Based Target (sciencebasedtargets.org)”. Det är en metod för att sätta vetenskapligt förankrade klimatmål i linje med Parisavtalet, säger Felix.

Tips

• Resultatindikatorer bör specificeras utifrån de hållbarhetsaspekter som är relevanta för ert företag och utifrån de fem områdena (miljö, sociala aspekter, personalrelaterade frågor, mänskliga rättigheter och antikorruption) som anges i Årsredovisningslagen.
• Vanliga nyckeltal inom miljö är direkta och indirekta utsläpp av växthusgaser, resursförbrukning i produktion och konsumtion samt antal resor/transporter med olika på färdmedel/drivmedel.
• Inom social hållbarhet är det vanligt att mäta saker som könsfördelning och lönegap för styrelse, ledning och anställda. Kompetensutveckling och föräldraledighet, sjukfrånvaro och arbetsrelaterad ohälsa, samt rapporterade fall av etiska oegentligheter.
• Vill man som bolag öka sin förståelse för vilka hållbarhetsaspekter som är mest väsentligt utifrån sin verksamhet har Almi kostnadsfri rådgivning: Hållbar utveckling för ditt företag - Almi.
• Det finns många olika verktyg och standarder som ger förslag på nyckeltal, däribland Agenda 2030 (globalmalen.se), GRI (globalreporting.org), olika ISO-standarder (sis.se) och olika sektorstandarder inom Greenhouse Gas Protocol (ghgprotocol.org).