Klimatförändringarna berör oss alla, men få är så direkt påverkade som lantbrukare. Temperatur, nederbörd och växtsäsong styr i hög grad deras vardag. När klimatet förändras, förändras också förutsättningarna för att odla grödor och producera mat på ett effektivt sätt.

Syftet med samarbetet har därför varit att via forskningsförsök på Rådde Gård i Länghem ta reda på hur lantbrukare i Sjuhärad kan anpassa sin verksamhet för att möta klimatförändringar och för att säkra framtidens livsmedelsförsörjning.

Sjuhärads jordbruk är starkt kopplat till mjölk- och nötköttsproduktion. En stor del av jordbruksmarken här består av naturbetesmarker, men ungefär hälften av marken är slåtter och betesvall. Gräs och klöver som växer här, vallen, används främst som djurfoder och utgör en viktig bas i produktionen av mjölk och kött.

Vallens avkastning och näringskvalitet har stor betydelse för hur stor livsmedelsproduktionen av mjölk och kött blir i Sjuhärad. En ökad avkastning eller högre energi- och proteinhalt i vallen leder ofta till ökad livsmedelsproduktion per hektar vall.

Rätt skördetid – avgörande för både djur och produktion

En viktig del av forskningsprojektet som genomförts har handlat om när och hur vallen bör skördas för att få optimalt näringsinnehåll. Tidig skörd ger ett mer lättsmält och energirikt foder, vilket gör att djuren kan tillgodogöra sig mer näring. Det leder i sin tur till högre mjölkavkastning och bättre tillväxt.

Senare skördad vall å andra sidan har mer fiberrik struktur, vilket innebär att kon inte kan konsumera lika mycket vallfoder. Då behöver man i högre grad komplettera med andra fodermedel, såsom spannmål och proteinkoncentrat, för att uppnå samma tillväxt eller mjölkavkastning.

Ett varmare klimat förändrar skördestrategierna

Det allt varmare klimatet påverkar hur och när vallen skördas. I dag skördas vallen ofta fyra gånger per år, jämfört med tre skördar som historiskt varit mer vanligt. Ett varmare klimat med längre växtsäsong kan ge högre avkastning, särskilt eftersom grödorna växer längre på hösten.

Samtidigt ökar risken för stressperioder, som torka, vilket kan försämra både skörd och kvalitet.

Nya gräsarter kan stärka framtidens vallproduktion

Inom projektet har olika gräsarter analyserats för att hitta optimal skördetid. Projektet har också studerat tidiga och mer torktåliga gräsarter som rajsvingel, rörsvingel och hundäxing. Dessa visade sig vara mer motståndskraftiga tack vare djupare rotsystem, även om de krävde tätare skördar för att behålla goda fodervärden.

Nya sorter och grödor testas lokalt

Växtförädlingen går snabbt framåt, och ett varmare klimat gör det möjligt att testa nya sorter längre norrut än tidigare. Inom projektet har både höstvetesorter och nya vallarter provats i Sjuhärad. Vissa vetesorter gav upp till fem procent högre avkastning.

Ett särskilt spännande inslag har varit tester av det fleråriga vetegräset Kernza®, som har djupa rötter, god torktålighet och kan användas både som foder och spannmålsgröda.

Därför är forskningen viktig

Fältförsök ger kunskap som ligger nära verkligheten på gårdarna runt om i Sjuhärad. Resultaten gör det möjligt att ge konkreta råd anpassade efter Sjuhärads unika förutsättningar.

— Bankernas lokala satsning på forskning här på Rådde Gård ger oss i Sjuhärad utrymme och en unik möjlighet att vara i framkant inom vallodling. För att kunna möta både pågående klimatförändring och ökande behov av livsmedelsförsörjning, säger Ola Hallin, försöksledare på Rådde Gård.

Samtidigt är resultaten värdefulla för politiker och beslutsfattare. Med lokal forskning som grund kan beslut fattas som främjar ett livskraftigt och hållbart jordbruk.

Allt detta med ett gemensamt mål om att vi alla ska kunna fortsätta lägga näringsrik och hållbar mat på bordet – även imorgon!