Den totala inbromsningen av världens ekonomier som setts i spåren av COVID-19 saknar motstycke i modern historia. Det gör att centralbanker och regeringar världen över snabbt satt allt fokus på krispaket för att skydda såväl ekonomi som arbetsmarknad – och rädda så mycket som bara går.

Eventuella effekter på inflationen, som innebär en ökning av den allmänna prisnivån i ett land, och påverkar hur mycket dina pengar räcker till, har då hamnat i skymundan. Detta trots att inflation i många länder är främsta styrmedlet för ekonomin. Den svenska Riksbankens främsta styrmedel är till exempel ett inflationsmål på två procent. Det är detta mål som styr vilken ränta Riksbanken vanligtvis sätter och som i sin tur medför att svensk ekonomi kyls av eller eldas på.

Lägre efterfrågan förväntas dämpa inflationstrycket

- Coronakrisen kan även förväntas ha effekter på inflationen. I närtid förväntas den lägre efterfrågan i ekonomin dämpa inflationstrycket, säger Andreas Wallström, tillförordnad chefekonom på Swedbank.

Men på sikt skulle coronakrisen kunna leda till stigande priser och därmed inflation. Detta skulle kunna ske om efterfrågan i ekonomin börjar stiga snabbt, bland annat som följd av stimulanser från centralbanker och regeringar, samtidigt som utbudet av varor och tjänster inte förmår stiga lika snabbt.

Minskad global handel skulle också kunna bidra till stigande inflation och om företag väljer att flytta produktion till länder där lönekostnaderna är högre. Men även om detta skulle kunna leda till högre priser på vissa varor så bedömer Andreas Wallström att det inte kommer att påverka den totala inflationen i någon större utsträckning.

- Vi räknar med låg inflation även på sikt, även om vissa produkter och tjänster säkert kan bli något dyrare. Trots vissa motgångar på sistone talar det mesta för att globaliseringen är här för att stanna, säger Andreas Wallström.